Biblioteket

Balladen

skrivet av Minna Joki 5.3.2006 i kategorin
Underhållning

Balladtyper

Det finns dokumenterat drygt 260 svenska balladtyper (500 danska, 240 norska, 100 isländska, 200 färöiska), alltför många att nämna här alltså. Däremot kan nämnas de sex huvudgrupper som de nordiska balladerna brukar delas in i:

Naturmytiska visor – Varulvar, Näcken och Lindormar är mycket vanliga teman i låtar. Ofta handlar de om hur man blir lurad, tillfångatagen eller nåt liknande av dessa varelser och budskapet är då att man ska akta sig för dem. Även ballader med inslag av magi och andra övernaturliga krafter hör till denna kategori.

Legendvisor – Ballader om helgon och mirakler, t.ex. Maria Magdalena och Sankte Staffan, tillhör denna kategori. Av enkel orsak förekommer denna sorts visor sällan i fantasy-lajv: de nämner mycket ofta saker av dom tillhör denna värld men inte andra.

Historiska visor – Dessa är väldigt få till antalet, och behandlar historiska eller förmodat historiska händelser.

Riddarvisor – Riddarvisorna berättar om mänskliga relationer oftast förlagda i stormännens miljö, och språket är ofta höviskt. Denna grupp utgör en stor del av de nordiska balladerna, och den övervägande delen av dem har kärleken som tema.

Kämpavisor – Det som i grunden skiljer kämpavisor från riddarvisor är att de till största delen hämtar sina teman ur senmedeltida europeisk epik. Dessutom rör sig inte kämpavisornas hjältar i en lika hövisk miljö utan mera i en sagans värld. Kärlekstemat backar för vapen och strid. Kämpavisor uppträder bara i fyrradig strofform (se nedan).

Skämtvisor – Ballader av denna typ har blomstrat upp först på senare tid, eftersom de inte riktigt accepterades tidigare, då man hade en idealistisk syn på vad en folkvisa var. Skämtvisor driver gäck med sådant som andra ballader behandlar med högsta allvar, stilen är lättsinnig med många överdrifter och absurditeter och visornas bild av folkets moral överensstämmer inte med idealbilden över hur det borde vara.

Strofer och rim

Det finns i huvudsak två strofmodeller, en tvåradig och en fyrradig. I den fyrradiga stroftypen rimmar den andra raden med den fjärde, ibland även den första med den tredje och i den andra rimmar raderna med varandra.

Rimmen behöver inte vara fullständigt "korrekta" (vind/kind, har/spar, gå/så). Halvrim (vin/kind, drog/stod, gå/får), fungerar också bra. Det är inte helt ovanligt att man lämnar bort rimmen helt, men de ger visan en viss rytm. Rim underlättar, likt ramsor, även inlärning av sångerna.

Omkvädet (refrängen)

Omkvädet är en eller flera rader text som återkommer i varje strof. Ibland kan det hända att omkvädet inte alls passar in i en vers, men det gör inget. Omkvädet får sticka ut lite. Trallrefränger (t.ex. Bonden och kråkan, En gång i min ungdom) istället för omkväden med ord är inte ovanliga. Omkvädet bör ha en annan melodi än verserna, dock inte alltför skiljd.

Det är inte ovanligt för en ballad i sin fullständiga form att ha uppemot tjugo strofer. Således är det bara logiskt att det oftast är bara enskilda personer som kan verserna. Omkvädena spelar här rollen att få andra med i sången, för de är ofta enkla att lära sig så när man gjort det är det bara att stämma upp i sången.

Den fyrradiga strofen följs av en omkvädesrad (eller flera rader, bildande en mera modern refrängtyp) (t.ex. Ramunder, Herr Mannerlig) och den tvåradiga kan ha ett slutomkväde (t.ex. I riden så, Dejelill och Lagerman) eller både slutomkväde och mellanomkväde (t.ex. De två konungadöttrarna, Stolt Ingrid).

Omkväden kan vara av typen "naturlyriska", de manar fram en stämning som passar till berättelsens innehåll. De kan vara sammanfattaningar eller kommentarer på skeendet, utrop eller allmänna utsagor. Omkvädena behöver dock inte nödvändigtvis ha någon funktion, de kan finnas där enbart som "dekorationer", som i trallrefrängernas fall, där det ordlösa omkvädet kan vara formulerat hur som helst och inte kräver någon förståelse av texten.

Källor:

  • Sven-Bertil Jansson: Den levande balladen
  • Ett projektarbete på internet om medeltiden, adressen borttappad

» Återvänd till Blandade biblioteket