Biblioteket

Många Mätta Magar

skrivet av Anders Karls 21.8.2009 i kategorin
Kost och logi

Denna artikel behandlar inköp av mat inför större lajv samt matlagning under dem. Artikeln baserar sig tills vidare på erfarenheter främst från lajven Ur Askan I Elden (URAEL) och I Vargarnas Skugga 4 (IVS4), och har således fokus på råvaror som är passande för medeltidsinspirerade världar.

Som referens kan sägas att det under URAEL bjöds på två frukostar, bestående av ägg och havregrynsgröt med nötter, två luncher i form av soppor och en middag med fårkött, potatis och honungsglaserade rotsaker. Lajvarna som åt detta var 31 till antalet varav 5 var vegetarianer.

Planering

Så mycket finns knappast att säga om planeringen av maten, förutom att man bör se till att det finns tillräckligt med mat och att olika specialdieter tillgodoses. Frukost, lunch och middag är obligatoriska medan det med fördel även kan serveras mellanmål i form av t.ex. frukt eller bröd. Tänk på att varierad mat gör lajvare glada.

Näringsvärde

I dagens samhälle finns en uppsjö av rekommendationer kring vad varje människa bör äta för att få i sig alla nödvändiga vitaminer, mineraler, spårämnen, aminosyror och kolhydrater. Det blir dock värt att fråga sig vilken betydelse näringsinnehållet i maten har för ett lajv som pågår enbart några dagar. Även om det alltjämt är bra att sträva till en välbalanserad kost så är det knappast nödvändigt att en lajvare får i sig alla nödvändiga ämnen under de få dagar som lajvet pågår. Kolhydrater och vätska är det yttersta som krävs för att en människa skall kunna hålla igång och således behöver lajvarrangörerna inte ta någon extra stress för att maten tillgodoser alla kroppens behov. Å andra sidan finns det sådana faktorer som matens smak och utseende som gör att maten gärna får vara varierad, samt det att många kan få problem med matspjälkningen om födan är för enformig eller obalanserad. Vidare kan sägas om proteiner att de ger en bra och lång mättnadskänsla.

Sponsorering

Man kan ju tänka sig att det är en god idé att söka sponsorer för att få ett billigare lajv. Erfarenheter har dock visat att detta inte är så underbart som det verkar. En tanke är att man hos en stor livsmedelsaffär går och begär rabatt på sina inköp och att man handlar precis allt man behöver där. Med en realistisk rabatt på ca 5 % och matkostnader på ungefär 300 € får man insparat 15 €. Med tanke på vilket stressmoment det innebär att ansöka om rabatt så är det nästan inte värt besväret. Som referens till detta kan nämnas att maten till IVS4, som hade drygt 40 deltagare och pågick 2-3 dagar, hade matkostnader på endast 230 €.

Att få något gratis är däremot något helt annat. Visserligen är det en tidskrävande och besvärlig process att gå och söka dyl. bidrag, men vänder man sig till stora livsmedelsproducenter lönar det sig snabbt. Till lajvet Malatassaray: Världen Bortom Slöjan (VBS) fick man gratis, från Valios fabrik i Kaitsor, ost till ett värde av ca 40 €, från Oravais Rökeri, skinka till uppskattningsvis 40 € samt ägg från en lokal äggproducent.

Vatten

Alltför ofta händer det sig att lajvare drabbas av vätskebrist och således att hela lajvet blir förstört. Förutom att lajvaren själv måste ta ansvar att dricka tillräckligt så måste lajvarrangörerna se till att vatten är lättillgängligt och att tillgången av vatten är säkrad. På platser där det finns rinnande dricksvatten är detta knappast ett större problem, men många lajvplatser kräver att man tar med sig drickbart vatten.

Under URAEL-helgen, ca 40 h, konsumerades ganska exakt 200 liter vatten. Observera att vattnet nästan uteslutande användes som dryck och till matlagning och inte till sådant som att skölja matkärl, vilket av hygieniska skäl skulle vara önskvärt. URAEL innebar 3,2 liter vatten per person per dag, vilket betyder att kommande lajv åtminstone bör sikta på 3,5 l/person/dag för att vara säkra på att det räcker.

Som en liten parentes kan också nämnas att varma och soliga lajvdagar kräver att kroppen får i sig tillräckligt med salt för att kunna binda vattnet i kroppen.

Bröd

Bröd åts i stora mängder under den tid det begav sig. Därför är det passande att det också finns bröd på medeltidsinspirerade lajv. Att baka bröd IN-lajv är ett projekt i sig och troligtvis nära till omöjligt om brödet är till för att mätta folks magar. Däremot kan det vara roligt att baka små mängder tunnbröd bara för sakens skull. Matbröd beställs med fördel direkt från ett bageri för att få större mängder till billigare pris. En idé kan vara att låta brödet torka på förhand för att ge det lite längre hållbarhet. Var och en kan sedan mjuka upp brödet genom att doppa det i vatten eller soppspad.

Under URAEL konsumerades ca 40 stycken enkla spisbröd. Brödet serverades främst till sopporna samt en liten bit till frukost.

Gröt

Havregrynsgröt kan nästan anses vara något av en standardfrukost för medeltidsinspirerade lajv. Vad som bör sägas om detta är för det första att flingpaketens rekommendation på 1 dl havreflingor per person (ca 30 g) inte är värt pappret det är tryckt på då det kommer till lajv. Det har under flera lajv visat sig att lajvare lätt får i sig det dubbla, d.v.s. 2 dl (60 g), per person per måltid.

Vidare är det inte alltid som havregrynsgröten är aptitlig. Att variera grötsorten, t.ex. råg-, vete- eller korngrynsgröt, eller att servera något till, t.ex. nötter eller torkade bär, sätter en liten guldkant på det hela.

Under URAEL konsumerades knappt 4 kg havreflingor men därtill bör nämnas att man till frukosten även fick paranötter, kokta ägg och en brödbit.

Rotfrukter

Rotsaker är nästan de mest tacknämliga av råvaror att tillreda IN-lajvig mat av. De är lätta att transportera och förvara eftersom de ofta skall både skalas och kokas och således kan ligga framme. De är goda och näringsrika samt kan tillredas på en mängd olika vis. Att uppskatta mängderna av detta är kanske aningen besvärligt. Därför har här antecknats vilka mängder som anskaffades och konsumerades under URAEL:

Man anskaffade 20 kg potatis varav ca 15 kg åts upp. Sex kilogram morötter köptes och åts upp. Värt att nämna är att många tycker om morötter och att det därför är svårt att köpa för mycket av dem. Vidare köptes 2 kg palsternacka, 5 kg kålrot, drygt 1 kg selleri och drygt 3 kg lök (även om detta inte är en rotfrukt). Av alla dessa var det endast löken som inte förbrukades helt och hållet.

Baljväxter

Fördelarna med bönor, linser, ärter och dyl. som proteinkälla är att de är lätta att transportera och hantera, samt att de är billiga och har en lång hållbarhet (förutsatt de är torkade och hålls torra). Att denna föda inte faller alla i smaken är kanske ett överkomligt hinder men vad som är värre är människors varierande tålighet för baljväxter. Kroppen vänjer sig sakteliga med dylik mat, men för dem som inte är vana att äta bönor i stora mängder så kan påfrestningen bli för stor.

Att servera baljväxter i någon form en gång under ett vanligt lajv vållar knappast några stora problem, men det visade sig under lajvet IVS4 att det att alla måltider, förutom frukost, innehöll bönor/linser/ärter inte var någon höjdare. Problem med matspjälkningen kan göra ett annars bra lajv mindre bra.

Ägg

Ägg är en billig och bra källa till protein. Bortsett från att de bör hanteras varsamt och att de lätt spricker om de kokas över öppen eld så är de att rekommendera. Skall det kokas ägg till frukost får man beräkna drygt ett ägg per person. Att koka för många är inget problem. Ägg som kokas på morgonen kan utan vidare ätas senare under dagen även om de stått framme i rumstemperatur. Ägg kan visserligen också stekas eller göras omelett av, men det är tvivelaktigt huruvida detta skulle ge bra resultat över öppen eld. Vill man ha ägg som saknar den moderna kvalitetsstämpeln så bör man vända sig direkt till en äggproducent.

Som en parentes bör sägas att folk skall uppmanas att samla ihop sina äggskal och slänga dem i elden. Efter URAEL låg allt för mycket äggskal utspritt på marken.

Kött

Kött är dyrt och svårt att förvara men ack så uppskattat av många. Enklast är det att tillreda köttet på förhand och sedan värma upp det på passande sätt under lajvet eller servera det kallt. Vill man däremot tillreda köttet under lajvet så bör man se till att man kan förvara det kallt och skyddat för att inte ge folk matförgiftning eller dylikt. Beroende på vilken form av kött man vill ha så kan man införskaffa det på olika vis. Specialprodukter fås troligtvis lättast från en lokal saluhall medan t.ex. soppkött fås från nästan varje livsmedelsaffär. Det kan vara klokt att jämföra priser innan man inhandlar sitt kött.

Till URAEL köptes drygt 11 kg fårkött (inklusive ben) som sedan tillreddes som rövarstek. Det var en dyr affär men mycket uppskattad. Ungefär 6 kg av köttet gick åt under middagen då rövarsteken serverades, men därtill fick deltagarna även äta kokt potatis och stekta rotsaker. Trots att överblivet kött förvarades i rumstemperatur kunde det utan problem användas till en soppa följande dag.

Svamp

Svamp har både sina för- och nackdelar. En del finner det mycket gott medan andra vägrar äta det. Svamp är också ganska dyrt och därför knappast klokt att tillreda åt många människor, men som ett vegetariskt alternativ passar det riktigt utmärkt. Rå svamp har visat sig snabbt bli ganska dåligt om man försöker förvara det IN-lajv. Det löns att tänka på att svampen gärna får hållas torrt och luftigt, eftersom slutna behållare snabbt gör svampen till utseendet oaptitlig. Torkad svamp finns dock att köpas, främst på orientaliska specialaffärer, och är således ett bra alternativ.

Recept

Här nedan finns några enkla grundrecept på rätter som tillretts IN-lajv. Observera att mängderna är ytterst onoggranna; detta för att de saknar betydelse så länge rätterna tillretts med lite intuition och kärlek.

Tunnbröd

Mjöl, salt, olja, vatten är det främsta som behövs för att göra ett bröd. Vidare kan man byta ut vattnet mot soppspad, göra bröd på överbliven frukostgröt, tillsätta diverse rivna grönsaker och frukter, tillsätta honung för sötma och kryddor för mera smak. Deg tillreds med fördel flera timmar före den skall användas; detta för att glutenet i mjölet skall hinna göra degen hållfast och smidig. För lajv som pågår en längre tid kan det vara roligt att för varje deg man tillreder spara en liten klump som man knådar in i nästa deg. Detta kommer att medföra att den naturliga jäsningsprocessen sker snabbare.

Honungsglaserade rotsaker

Hetta upp en stekpanna, häll i lite olja och två rejäla skedar honung. Stek sedan morot, kålrot och palsternacka tills de är lagom mjuka. Förutom dessa kan man även steka lök, äpplen och andra former av rotsaker. Detta är knappast en rätt i sig själv men ett mycket välsmakande komplement till t.ex. kokt potatis och kött.

Soppa

Soppa kan göras på miljoner olika vis. Vad som presenteras här är grunderna för en standard grönsakssoppa. Tag ungefär ett mått selleri, två mått lök, tre mått palsternacka, fyra mått morot och fem mått potatis. Tillsätt sedan vatten i passande mängd men underskatta inte kvarlämnat soppspad från en tidigare soppa. Gammalt soppspad tjänar utan vidare som en god bas till en ny soppa. Soppan kryddas sedan med t.ex. purjolök, vitlök, lagerblad, salt, vitpeppar, svartpeppar och persilja. Vill man sedan göra det hela till en köttsoppa så tillsätter man färdigt tillrett kött, och vill man däremot göra det hela till en matigare vegetarisk soppa kan man tillsätta förkokta bönor eller ärter. Det är vidare en mycket god idé att tillsätta matolja i soppan. En hel del näringsämnen, vitaminer och även smakämnen är fettlösliga och tas lättare upp i kroppen om det finns fett i maten.

Rövarstek

Skaffa rejält med kött, skär bort extra senor och fett, stick många hål i köttet och tryck uppskurna vitlöksklyftor in i hålen. Smörj vidare in köttet med grovsalt. Kryddor som timjan och rosmarin passar också ypperligt. Vira sedan in köttet i smörpapper, åtminstone två eller tre välslutna lager aluminiumfolie och därefter med några lager smörpapper till. Slutligen sägs det att man skall vira ett vått tidningspapper runt, men under medeltidsinspirerade lajv duger vått smörpapper riktigt bra. Tag ordentlig ståltråd och vira runt köttet samtidigt som du konstruerar två öglor som du sedan kan lyfta upp köttet med. Gräv en grop, ca en halv meter djup, och fodra den med stenar. Elda i gropen ca 3-5 timmar varefter du lägger ner köttet i gropen och täcker över det med jord eller sand. Elda sedan ovanpå köttet i ca 3-5 timmar; då borde det vara klart. Gräv försiktigt fram metalltrådsöglorna och lyft sakta upp köttet. Öppna varsamt paketet och se till att inte få jord på köttet. En ljuvlig doft torde sprida sig och det delikata köttspadet bör tas till vara om möjligt. Rövarstek är inget hastverk, men ack så gott.

Om rövarstek ämnas tillredas så bör ett noggrannare recept än ovan användas.

» Återvänd till Blandade biblioteket