Vampire Finland > Vampyrer

Olika källor, såväl legender som moderna filmer, beskriver vampyrer på väldigt olika sätt. Nedanstående är hur vampyr-tillståndet tolkas i Masquerade.

Fysiologi

När en människa blir vampyr genomgår kroppen en rad förändringar. Alla naturliga processer, såsom naturlig läkning och åldrande, avstannar, och kroppen stagnerar vid dödsögonblicket. När vampyrblodet tar över kroppen slutar hjärtat att slå och de andra organen börjar förtäras. Huden blir kall och torr som fnöske, och brinner därför mycket bra. Minsta lilla låga kan vara livsfarlig för en vampyr, och vampyrer fruktar därför eld. Med tiden blir vampyren allt blekare, och vampyrer måste därför sminka sig för att inte se sjukliga ut. Vampyrer är också mycket känslig för solljus, som sveder deras skinn och kan få huden att brinna på några sekunder. Därför är vampyren enbart nattaktiv, och om dagarna faller han in i en djup dvala.

Vampyrens blod rör sig genom osmos och är därmed väldigt trögflytande. Blodet är vad som styr allt det som får vampyrens döda kropp att simulera liv, och en vampyr kan rätt långt styra sitt blod med viljan. Hjärtat är vampyrens känsligaste ställe, eftersom allt blod strömmar därifrån ut till resten av kroppen.

Vampyrer andas vanligtvis inte, men när en vampyr vill låtsas vara mänsklig kan han använda sitt blod för att aktivera lungorna (eller vad som finns kvar av dem) att andas. Samma gäller förstås varje gång en vampyr ska tala. Givetvis kan vampyrer inte bli andfådda.

För att hålla sin onaturliga existens igång måste vampyren tillgodose sig blod nästan varje natt, beroende på vampyrens ålder. Äldre vampyrer har mer potent blod än yngre och behöver inte dricka lika ofta. En vampyr kan inte förtära normal föda. Allt annat än blod stöts upp i våldsamma konvulsioner.

Vampyrens hörntänder är spetsiga och, likt kattens klor, vanligtvis indragna, men fälls ut när vampyren ska suga blod. Vampyrens saliv innehåller ett hormon som inte bara bedövar offret från bettets smärta, utan som faktiskt tillfogar offret en närmast sexuell njutning. Därför kallas vampyrens bett ibland ”kyssen”. Salivets effekter fungerar även på andra vampyrer. När en vampyrs huggtänder väl hittat sitt mål kan vampyren i teorin suga så mycket blod han vill ur sina offer. De flesta vampyrer undviker ändå att i onödan döda sina offer utan tar bara vad de behöver.

Att bli vampyr

En vampyr kan förvandla en människa till vampyr genom att suga ut så mycket blod ur hennes kropp att hon ligger vid dödens rand och sedan låta en del av sitt eget blod rinna ner i människans strupe. Processen kallas omfamning.

Efter förvandlingen vaknar den nya vampyren till "olivet", och till törsten. Nyblivna vampyrer kan vara mycket farliga, då många går hur långt som helst för att få blod, och de har föga kontroll över begäret. Därför är det viktigt att skaparen håller sig i närheten för att kontrollera och se till sitt barns behov i början.

Det är också skaparen som efter omfamningen formar den nya vampyrens syn på den gömda världen som nu öppnat sig för honom/henne. Skaparen förväntas ge barnet den kunskap som behövs för att klara sig i natten och i vampyrsamhället. Med tiden formar vampyren sin egen uppfattning och kunskapsbas, som kan skilja sig från skaparens men ändå är rätt liknande. Barnet påverkas alltså starkt av skaparens åsikter och fördomar, vilket tillsammans med vampyrernas naturliga stagnation kanske är orsaken till att så många stereotyper fortfarande kan tillämpas på vampyrklanerna.

Att suga blod

Vampyrer kan i regel suga blod av alla levande varelser, men de flesta föredrar människoblod (på samma sätt som de flesta människor hellre äter gris- eller nötkött snarare än t.ex. ekorr- eller harkött). Inget stoppar heller vampyrer från att dricka blodet kallt, s.k. "dött blod", men det finns nog ingenting som kan jämföras med den njutning som en vampyr får av att fånga ett byte och dricka i sig den ännu pumpande livsvätskan direkt från dess nacke. Detta är det närmaste en vampyr kommer sexuell njutning, eftersom vampyrer saknar de komplicerade nervimpulser som är involverade i mänskligt samlag.

Att suga blod av en annan vampyr innebär en ännu större rush av välbehag än att ta av en människa, men notera att detta på sätt och vis är likt kannibalism och många ser snett på det. Vampyrer bör förstås också akta sig för blodsbandet (se nedan).

Att suga en annan vampyr till döden anses avskyvärt och bestraffas undantagslöst med döden. Det sägs att om man suger en annan vampyr helt tom på blod, så kan man ta en del av deras krafter som sina egna. Men få är beredda att pröva på hur mycket sanning det finns i detta.

Psykologi och Besten

Vampyrer må långt likna människor, men under ytan lurar ett enstörigt rovdjur. De flesta vampyrer trivs bäst isolerade från omvärlden, utom då de söker föda, såsom t.ex. leoparder och björnar. Vampyren är en varelse låst i tiden. Ju längre hon vandrar i natten, desto mer fjärmas hon från människan i sig själv. Vissa vampyrer, främst de som står utanför Camarillan, väljer att helt kasta av sig sin forna mänsklighet och följa helt andra moralkoder.

Varje vampyr har inom sig ett monster simpelt kallat Besten. Besten är vampyrens rovdjursinstinkter och mörka drifter som vanligtvis hålls instängda av vampyrens vilja, oftast för att kunna röra sig bland människorna som en ulv i fårakläder. Besten kan dock aldrig stängas in helt utan kan komma fram till ytan om vampyren blir väldigt arg, hungrig eller rädd. Detta kallas omväxlande frenesi eller bärsärkagång; ett aggressivt tillstånd där det enda som vampyren kan tänka på är att omedelbart uppfylla sina behov eller göra sig av med det som retat upp honom, med våld om så krävs. Besten tar med andra ord över personligheten helt.

Discipliner

Discipliner är övernaturliga förmågor som ärvs med vampyrblodet. Varje klan är lämpad för olika discipliner, och många förmågor är även unika för en viss klan. Med ålder och träning kan vampyrer lära sig behärska sina discipliner och med dem åstadkomma otroliga ting. Omänsklig styrka och snabbhet, förmåga att kontrollera Besten, och ett okuvligt sinne är bara några av de förmågor som vampyrer kan få tillgång till med tillräckliga mängder tid och övning.

Blodsbandet

En märkvärdig egenskap som vampyrblodet har är förmågan att binda andra varelsers vilja. En varelse som har druckit blod av samma vampyr under tre påföljande nätter faller under dennes dominans och blir en ghoul. Notera att vampyrer även kan blodsbindas till varandra, men de kallas för den delen inte ghouler och de behåller även en högre grad egen vilja. Det händer dock rätt sällan att någon vampyr helt blodsbinds till en annan och ingen skulle göra detta av fri vilja. En del av blodsbandets makt ligger i att det är väldigt svårt att bryta och kan få en tjänare att göra praktiskt taget vad som helst för sin mästare.