Historia

Världens existens börjar vid år 0, då de 4 elementen; Imon (eld), Xaled (jord), Aerith (luft) och Mae'lya (vatten), skapade jorden, vattnet, värmen och vinden. De skapade också livet på planeten i form av alverna, dvärgarna samt väsena och alla djur. Dessa bosatte sig över hela världen och levde i harmoni med naturen. Under den första tidsåldern, som varade 5016 år, levde de fyra Elementena på planeten. Detta var också den lugnaste perioden som denna värld har skådat.

Man anser att den andra perioden tar sin början med ett stort slag mellan Imon och Mae'lya. Vad som startade detta gräl har man ingen aning om, men man kan ännu se resultaten av denna strid idag. Det ledde till att ett stort område täcktes av dimma. Man undviker denna dimma, eftersom den ger upphov till minnesförlust, orienteringssvårigheter och känslolöshet för en tid. Ur denna strid så uppkom också människan, som först vandrade ut ur dimman och bosatte sig bland de övriga raserna. Människan, som på grund av deras underlägsna antal, tvingade till en början att anpassa sig efter alvernas och dvärgarnas levnadsvanor och territorier. Mot slutet av den andra perioden hade människorna växt i antal och börjat tröttna på att bli nedtryckta av de två andra folken. Den 3118 år långa andra tidsålder slutar i vad man numera kallar för "Utrotningsprofetian". En av de högre shamanerna fick en ovanlig syn om att de fyra raserna skulle börja strida sinemellan och utrota varandra i processen. Slutet av den andra tidsålderna markeras också av oroligheter och mindre konflikter mellan de olika folkslagen.

Den tredje tidsåldern är till en början väldigt orolig och många mindre konfrontationer förekommer mellan de olika folkslagen, men inget större krig bröt ut, i alla fall till en början. Dessa dispyter pågick i närmare 200 år innan det slutligen blev öppet krig mellan de olika raserna. Det började med alverna och människorna, men efter en tid så var även dvärgarna och väsen inblande. Alla de övriga stred mot människorna, men det var en strid som de sakta men säkert skulle komma att förlora. Tack vare alvernas smidiga sätt att nyttja sig av skogarna och dvärgarnas brutala försvar i grottorna och bergen, så gjorde att människorna hade problem med att slutföra sitt utrotningskrig. Men människan hade ett övertag över de andra raserna. På grund av alvernas och dvärgarnas långa livslängd så hade de inte tänkt på att människan förökade sig snabbare än dvärgarna och alverna. Alverna och dvärgarna litade på att deras långa livserfarenhet skulle leda dem till säger över dessa kortlivade arroganta människor, men de hade fel. I slutändan vann människorna kriget och lyckades utrota såväl alverna och dvärgarna. Den 1738 år långa tredje tidsåldern slutade med att kriget mot de övriga raserna upphörde. Världen låg i förstörelsens ruiner men människan hade vunnit styret över den kända världen.

Den fjärde och nuvarande tidsperioden, som vi nu befinner oss i, har varit relativt lung, men oroligheter mellan de olika länderna har lett till både ett och annat mindre krig. Människan har fortsatt att utforska och sprida ut sig över världen. Året är 447 i fjärde tidsperioden när denna historia tar sin början, eller fortsättning.

Foto