Till Elorias hemsida
Stämningstext

De slitna skosulorna skapade ett rytmiskt ljud mot korridorens golv när den unge mannen rusade förbi de stängda dörrarna. I änden av korridoren öppnade den sig till ett större rum och ett svagt sken fladdrade med källan utom synhåll. Den unge mannen kände hur varje andetag rev i halsen och hjärtat bultade i öronen men han pressade sig att springa med alla sina krafter. Bakom sig hörde han plötsligt något slå in i väggen och några betongflisor träffade honom i bakhuvudet. Nära, alldeles för nära. Som av egen fri vilja kände den unge mannen det kalla järnet i sin hand och han grep ett stadigt tag om pistolen. Han tvärstannade och vände sig om mot sin förföljare och tryckte av ett skott mot varelsen. Skottet träffade monstret i axeln och monstret slängde med huvudet av smärta. För en sekund lystes varelsens ansikte upp av den skumma belysningen. Groteskt, omänskligt. Förföljaren stannade vid stöten av skottet men den unge mannen väntade inte för att låta den hämta sig. Åter vände han sig om och fortsatte mot det fladdrande ljuset så snabbt benen bar honom.

Då korridoren äntligen tog slut och rummet tog vid tvekade den unge mannen i skuggan vid öppningen. Men rummet var tomt och han fortsatte långsamt framåt. Plötslig fladdrade något till i den unge mannens ögonvrå och när han vände sig om så fick han se en vacker ung kvinna sittandes på golvet. Då den unge mannen närmade sig kvinnan lyfte hon på huvudet. Med förtvivlad blick sträckte hon sakta sin ena kedjade hand mot honom och ett svagt "Hjälp mig!" gled över hennes läppar. Den unge mannen kände hur verkligheten försvann under hans fötter och han tappade medvetandet. Kvar fanns bara mörker och den plågade blicken i kvinnans ögon.