Kortfattat om livet i Narg

Livet i en by

En sak som är genomgående i alla byar i hela landet är att alla vet sin plats. Var och en vet sin bestämda uppgift. Alla från små barn till åldringar vet vad just den själv skall bidra med.

En by kan ha sin grupp av jägare som ser till att hela byn får sin beskärda del av jaktbyten. På samma sätt finns det de som har hand om byns får och annan boskap. De flesta byarna har sin egen grovsmed och dyl. Alla hjälps åt och byteshandel är mycket vanligt bland byborna. (I de allra minsta byarna har det gått så långt att de till och med hjälps åt med all mat och all tvätt m.m.) Den som latar sig får snabbt dåligt rykte och ofta tar man tag i saken mycket snabbt. Antingen jagas latmasken bort från byn eller så ser man till att han/hon skärper sig.

Redan från unga år får barnen lära sig att hjälpa till så gott det går. Mata kaninerna, sopa golv och hänga upp kläder på tork är vanliga sysslor för de lite yngre. Byns åldringar berättar sagor för barnen medan föräldrarna arbetar, och barnen uppfostras på så sätt lika mycket av de äldre i byn som av sina egna föräldrar.

Denna gemenskap och detta samarbete gör så att gränser mellan olika samhällsklasser sedan länge suddats ut. Alla är lika mycket värda och man ser inte ner på någon bara för att den tex. Inte har lika mycket pengar eller lika stort hus som en själv. Barnen respekteras inte mindre bara för att de är yngre, ty även de har sina funktioner och ändamål.

Kommer en främling till byn för att slå sig ner är alla lite misstänksamma mot nykomlingen innan den bevisat att den har något att erbjuda byn. Ingen accepterar en snyltare. När nykomlingen väl hävdat sig själv som en nyttofull bybo tar det inte länge innan han/hon ses som en naturlig del i gemenskapen. Snabbt glömmer folk bort att personen inte bott i byn en alltför lång tid.

En vandrare som bara stannar till vid byn är oftast varmt välkommen, eftersom byn på så sätt får nyheter om vad som händer ute i landet. Och så länge som gästen inte stannar alltför länge bjuder man gärna på lite mat och en sovplats i stallet. Dock är man alltid lite misstänksam mot främlingar, och håller därför ett vakande öga på gästen. Gästen bor hos den familj som råkar ha mest plats just då. De flesta byar har nämligen ingen hövding, som kanske annars hade hyst in gästen.

Byarna i Narg är i överlag ganska demokratiska, även om det alltid finns de som har mer att säga till om än andra. I de lite större byarna kan man dock ha tagit modell av städernas sätt att vara och röstat fram någon som under en viss tid är något av en hövding.

Livet i en stad

Stadslivet skiljer sig mycket från livet i en by. I en stad hjälps man inte alls åt på samma sätt, av den enkla orsaken att det finns för mycket folk på samma ställe. Man har helt enkelt inte samma kontakt med sina medmänniskor.

I städerna idkas inte byteshandel på samma sätt som i byarna. Här är det mynt som gäller. Vill man ha bröd köper man av någon bagare i staden. Vill man ha kött söker man upp en slaktarbod. Vill man inte tvätta sina egna kläder kan man betala en tvättare/tvätterska att göra jobbet för ens räkning.

I städerna finns mycket klarare samhällsklasser än i byarna. Har man mycket pengar är det lätt att se ner på de fattigare. Även om det inte finns någon direkt adel i Narg finns de alltid de som anser sig stå över andra. Vissa till och med ger sig själv någon snitsig titel de hört att folk i andra länder använder sig av. Detta har lett till att bl.a. Eríma kryllar av folk som kallar sig baron eller grevinna etc. Oftast tar ”vanligt” folk det med en klackspark. ”Låt de ha sina titlar om de vill, oss rör det inte”. Ofta är det härskarklanens närmaste vänner som ger sig själv dessa titlar. Och även om härskarklanerna är allt annat än adliga vill de gärna kalla sig för ”Nargs hov” eller andra löjliga påfund. Den vanliga stadsbon bara fnyser och fortsätter med sitt.

Överlag finns det mycket lite solidaritet i städerna, ”Sköt dina egna affärer och lägg inte näsan i blöt” tycks vara den allmänna regeln. En man eller kvinna kan bli slagen mitt på gatan utan att någon gör något åt saken. Stölder och våldtäkter är inte ovanliga, speciellt då Björnaklanen gång på gång visat att de inte tar så hårt på saken. Stöld och liknande saker är inget man höjer på ögonbrynet på, så länge man själv eller någon av ens vänner inte drabbas förstås, då blir det minsann stort ståhej.

En främling i staden lägger man knappt märke till, det finns så många av dem. Folk kommer och går, utan att rubba stadens liv desto mer. Men en främling har ingen gästfrihet att finna i städerna, folk vågar eller vill inte låta en främling sova i deras hem. Däremot finns det gott om värdshus som hyser in gäster för några guldmynt per natt.

Städerna styrs av människor som härskarklanens hövding speciellt valt ut. Dessa har full bestämmanderätt, men påverkas ändå mycket av stadsbornas åsikter. Varför riskera att få folket emot sig, en kniv mellan skuldrorna dyker upp så lätt...

Relationer

Giftermål i Narg är ingen stor grej. Det krävs ingen speciell ceremoni för att göra det officiellt. Det enda som sker är att personerna i fråga flyttar in tillsammans. Det brukar dock vara en sed att de ger varandra varsin gåva, ofta en med någon fin tanke bakom. Detta betyder förstås inte att det inte skulle hållas en fest till makarnas ära! Nej, varje chans till fest tas nog till vara på.

Att bryta giftermålet är inte heller någon stor sak. Det är inget som någon bryr sig desto mera om. Det enda som händer är att någon part flyttar ut. Det är dock ganska sällan något sånt sker i Narg. Landets befolkning är ändå så pass envisa att de inte ger upp i första taget, finns det problem i förhållandet så försöker de lösa dem på andra sätt än att vända ryggen till.

Att flytta in tillsammans behöver inte vara något sexuellt. Att två kvinnor flyttar in tillsammans är ingenting som de flesta bryr sig om, lika stor fest blir det för det! Homosexuell kärlek är kanske inte så vanlig i Narg, men visst händer det. Det är ingenting mer med den saken. ”Ni har hittat varandra, grattis!”

Att få barn är aldrig ”fel” eller skamligt. Även om fadern är okänd, eller något liknande. Man pratar inte om bastarder eller oäktingar, alla barn förtjänar att komma till världen. 1-2 barn per familj är det normala i Narg. Tre barn är redan ganska många.

Foto